Hur har det vetenskapliga arbetets villkor och praktiker sett ut i olika skeden av Finlands historia? En insamling av finländska forskares minnen och erfarenheter inleder nytt projekt om vetenskapshistoria i Finland från 1917 till idag.

Bild: SKS KRA.

"Vårt samhälle står på tröskeln till en ny tid, då forskningsinstitut och universitet tillsammans med andra institutioner bär ansvaret för att anpassa våra samhällen till de nya krav som den internationella utvecklingen och den internationaliserade livsformen aktualiserat", skrev sociologiprofessorn Paavo Koli i boken Suuntana huominen (Kurs mot morgondagen) 1968.

Idén om att ett litet land för att klara sig i den internationella konkurrensen bör stå i främsta ledet för forskning, undervisning och utveckling var lika aktuell på 1960-talet som idag. På vilket sätt har det vetenskapliga arbetet förändrats mellan då och nu, både internt och i förhållande till det omgivande samhället? En insamling av i Finland verksamma forskares berättelser och erfarenheter söker svar på dessa frågor. Insamlingen utgör en del av projektet Vetenskapens historia i Finland från 1917 till idag, vars syfte är att skapa en helhetssyn på den vetenskapliga verksamheten i olika skeden av den finska nationalstatens historia.

"Vetenskaps- och kunskapshistoria är idag föremål för ett växande intresse, då nationella vetenskapsfält på sin väg mot nya utmaningar sneglar i backspegeln", konstaterar docent Stefan Nygård, projektets vetenskapliga koordinator.

"Det aktuella projektet utmärker sig genom att det bygger på forskarnas egna erfarenheter av vetenskapliga praktiker och deras förändrade villkor i Finland under de senaste årtiondena. Dessutom fäster vi särskild uppmärksamhet vid Finlands läge i det globala vetenskapssamfundets utkanter. Genom sin internationella aktivitet, nyfikenhet och brobyggande funktion, har Finland lyckats vända sin position som en förhållandevis perifer småstat till en fördel."

Det finländska vetenskapssamfundet har expanderat massivt sedan 1960-talet. Man har grundat nya universitet och fakulteter, introducerat nya disciplinera och förnyat gamla, samtidigt som nya metoder, material och infrastrukturer har omformat det vetenskapliga arbetets fundament. De högutbildades andel av befolkningen har vuxit och vetenskapen har blivit en allt mera central faktor i vårt samhälle. Hur ser forskarna själva på den här utvecklingen?

"Intresset för hur forskning i praktiken har bedrivits och hur vetenskapliga rön har uppnåtts ökar ständigt. Därför är det nu hög tid att samla in de minnen, erfarenheter och lärdomar som forskarsamfundet har av de snabba förändringar som har skett på alla arbetsfält", framhäver professor Henrik Meinander.

Insamlingen äger rum 9.12.2022–31.8.2023. Bidragen får vara fritt formulerade. Förutom synpunkter på centrala händelser välkomnas forskarnas syn på förändringar och utvecklingstrender inom sina respektive discipliner. Insamlingen organiseras av Finska Litteratursällskapet (SKS) och Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) tillsammans med Finska Vetenskaps-Societeten, Suomalainen Tiedeakatemia, Vetenskapliga samfundens delegation, Riksarkivet och Finska Historiska Samfundet r.f.

Det insamlade materialet används som källor for forskningen inom projektet Vetenskapens historia i Finland. Projektets vetenskapliga koordinator är docent Stefan Nygård (Suomalainen Tiedeakatemia & Helsingfors universitet). Jari Ojala (Jyväskylä universitet), Henrik Meinander (Helsingfors universitet) och Heini Hakosalo (Uleåborgs universitet) är projektledare.

Närmare uppgifter och instruktioner för insamlingen hittar du på Svenska litteratursällskapet i Finlands webbplats.

Bild: SLS/ SLSA 1040.

Kontakter:

Vetenskaplig koordinator, docent Stefan Nygård
Suomalainen Tiedeakatemia & Helsingfors universitet
tfn 050 360 1973, stefan.nygard(at)helsinki.fi

Projektledare, professor Henrik Meinander
Helsingfors universitet
henrik.meinander(at)helsinki

Arkivchef Kristina Linnovaara
Svenska litteratursällskapet i Finland
tfn 040 168 8088, kristina.linnovaara(at)sls.fi