Fokus för verksamheten i vetenskapliga samfund är att främja vetenskaplig verksamhet och allmän förståelse av vetenskap. En del av samfunden arbetar aktivt inom delområdena öppen vetenskap och forskning, men rollen gällande uppgifter i anknytning till forskningsetik är ännu liten.

Vetenskapliga samfundens delegation (VSD) genomförde en enkät för sina medlemssamfund i mars 2021. Enkäten fokuserade på de vetenskapliga samfundens verksamhet i anknytning till främjande av ansvarsfull forskning. Av VSD:s 291 medlemssamfund svarade 116 samfund som representerar olika vetenskapsgrenar på enkäten.

I enkäten utreddes samfundens mål och verksamhet samt deltagande i främjandet av ansvarsfull forskning inom delområdena öppen vetenskap, forskningsetik och utvärdering av forskningen. Ansvarsfull forskning främjar ett pålitligt och gemensamt accepterat sätt att producera, publicera och utvärdera forskningsbaserad kunskap. Den förenar även funktionerna och kommunikationen för VSD och forskningens stödorgan som fungerar i anslutning till VSD: Samordningen av öppen vetenskap, Publikationsforum (JUFO), Delegationen för informationsspridning (TJNK) och Forskningsetiska delegationen (TENK).

Bild: Christin Hume/Unsplash.

Samfunden främjar vetenskaplig verksamhet och allmän förståelse av vetenskap

Främjande av vetenskaplig verksamhet och allmän förståelse av vetenskap är de mest centrala målen som styr de vetenskapliga samfundens verksamhet (se figur 1). De mest typiska sätten för samfunden att verkställa målen är genom att ordna vetenskapliga evenemang och publicera vetenskapliga resultat. 

Det är också vanligt med samhällelig påverkan samt främjande av yrkesverksamhet och studier, men de är sällan centrala mål i samfundens verksamhet. Samhällelig påverkan framkommer oftast genom ordnande av evenemang för allmänheten och som publikationer för den professionella publiken. 

Genom sin verksamhet möjliggör samfunden även forskningens samhälleliga verkan till exempel genom att kommunicera vetenskap till olika målgrupper, främja samarbetet mellan forskare och reagera på aktuella frågor. Cirka en tredjedel av samfunden ser medborgarvetenskap och vetenskapsfostran åtminstone som en liten del av sin verksamhet.

Det är tydligt att främjande av hobbyverksamhet är mer sällsynt i vetenskapliga samfund. Det är endast få samfund i Finland som har myndighetsverksamhet; vetenskapliga samfund är starkt representerade av medborgarsamhället på frivillig basis. 

Figur 1. Verksamhetsmål för vetenskapliga samfund. N=101–114

Öppen vetenskap mångsidigt

När det gäller öppen vetenskap är uppgifter som hänför sig till en öppen verksamhetskultur och öppen publicering de mest centrala i de vetenskapliga samfundens verksamhet. Samfunden verkar bland annat på flera språk och deltar aktivt i utvecklingsarbetet för öppen vetenskap (se figur 2). 

Största delen av samfunden har redan övergått till öppen vetenskaplig publicering, eftersom 60 procent av de som besvarade enkäten publicerade omedelbart öppet tillgängliga referentgranskade publikationer. Nästan hälften av samfunden angav att de bestämt sig för att ha en policy med parallellpublicering av sina publikationer.

- En betydande del av de inhemska vetenskapliga publikationerna är öppna, vilket är en enorm prestation av de vetenskapliga samfunden. När samhälleligt utarbetade nya finansieringsmodeller blir färdiga inom den närmaste framtiden ökar möjligheterna till öppen publicering för ännu fler nya samfund, konstaterar Henriikka Mustajoki, generalsekreterare för Öppen vetenskap, om rapportens resultat.

Uppgifter i anknytning till öppen tillgång till forskningsdata och öppet lärande är mer sällsynta i de vetenskapliga samfunden. Endast en liten del av samfunden samlar eller lagrar forskningsdata, så för merparten av samfunden framkommer forskningsdataöppenheten genom publiceringsverksamheten till exempel som definierande av publikationens datapolicy.

Två tredjedelar av samfunden ordnar öppna utbildningstillställningar åtminstone som en liten del av sin verksamhet, men det är mer sällsynt att man erbjuder läromedel för allmänt bruk. En del av samfunden får inkomster av att ordna utbildningar, som kan utgöra ett hinder för tillställningarnas eller läromedlens öppenhet.

Figur 2. Hur centrala är följande uppgifter i anknytning till öppen vetenskap i samfundets verksamhet? N=101–116

Verksamhet i anknytning till forskningsetik är liten i vetenskapliga samfund

På basis av enkätens resultat har verksamhet i anknytning till forskningsetik mer sällan en central roll i samfundens verksamhet, fastän samfunden som en liten del av sin verksamhet ordnar diskussionstillfällen för medlemmarna angående forskningsetik (se figur 3). Fem samfund har utsett en stödperson för forskningsetik.

Endast några samfund rapporterade om att det i verksamheten framkommit misstanke om avvikelser från god vetenskaplig praxis. De fåtaliga fallen man berättade om hänförde sig till samfundets publikationsverksamhet. Även i Forskningsetiska barometern som genomfördes 2018 var misstankar om avvikelser sällsynta när man frågade forskarna.

- Fastän antalet anmälda misstankar om avvikelser till Forskningsetiska delegationen har ökat, har mängden konstaterat forskningsfusk i Finland hållits på en mycket låg nivå.  Det är fint att en del av de vetenskapliga samfunden ordnar diskussionstillfällen inom sin egen bransch om forskningsetikens specialfrågor. Jag framför samtidigt ett önskemål om att flera nya samfund ska anslutna sig till Forskningsetiska delegationens forskningssamfund genom att underteckna förbindelsen för främjande av god vetenskaplig praxis. Samfunden kunde även internationellt ta en större roll i uppgifter som hänför sig till forskningsetik, konstaterar Sanna-Kaisa Spoof, generalsekreterare för Forskningsetiska delegationen.

Figur 3. Hur centrala är följande uppgifter i anknytning till samfundets verksamhet gällande god vetenskaplig praxis (GVP) eller branschspecifik forskningsetik? N=101–105

Samfunden medverkar i utvärdering av forskningens vetenskapliga kvalitet och samhälleliga inverkan

Största delen av samfunden har verksamhet i anknytning till utvärdering av forskningens vetenskapliga kvalitet och samhälleliga inverkan (se figur 4). Samfunden har till exempel redan en mycket stark och etablerad roll i vetenskaplig publicering där man allmänt använder referentgranskning. 

Många samfund har även annan verksamhet i anknytning till utvärdering. Samfunden utvärderar till exempel forskning och forskare för att belöna dem, och föreslår vetenskapsgrenens experter till olika utvärderings- och expertuppgifter. Verksamhet i anknytning till utvärdering av samhällelig inverkan är mer sällsynt. Var tredje har behandlat eller kommenterat Instruktioner för publikationsforumsklassificeringen, men endast 15 procent av samfunden har använt Nationell rekommendation för ansvarsfull utvärdering av forskare.   

- Det finns ett allt större behov för utvärdering av samhällelig inverkan. Inverkan förverkligas på olika sätt inom olika vetenskapsgrenar och utvärderingsmetoderna och materialen är inte vedertagna. De vetenskapliga samfunden skulle ha den kännedom som förutsätts om verksamhetssätten, den nationella verksamhetsmiljön och intressegrupperna samt nätverk för att identifiera experterna. Samfunden kunde i större omfattning delta i diskussionen om forskningens roll i samhället samt för definieringen och utvärderingen av samhällelig inverkan inom sin egen bransch, berättar Janne Pölönen, Publikationsforumets generalsekreterare. 

Figur 4. Hur centrala är följande uppgifter i anknytning till utvärdering av forskning i samfundets verksamhet? N=101–109

Framtida uppgifter för vetenskapliga samfund

Största delen av samfunden som besvarat enkäten var intresserade att utveckla sin verksamhet inom en eller flera delområden inom ansvarsfull forskning. Intresset var störst för att föreslå experter till arbetsgrupper, kommittéer eller att vara utvärderare. 

Övriga centrala uppgifter i framtiden är att utveckla och främja den öppna vetenskapen, organisera evenemang och identifiera experter inom vetenskapsgrenen. Många samfund har även intresse för att utveckla verksamhet i anknytning till utvärdering av forskningens kvalitet och inverkan, forskningsfostran och forskningsetik. 

– De vetenskapliga samfunden är betydelsefulla då det gäller att öka samhällets och individernas tillgängliga vetenskapskapital. Vetenskapskommunikationen är som bäst när forskningsrön publiceras på olika sätt och i synnerhet genom information till den breda allmänheten och vetenskapsfostran, konstaterar Reetta Kettunen, generalsekreterare i Delegationen för informationsspridning.

Det av samfunden formade expertnätverket används redan ganska aktivt när man söker experter inom vetenskap eller en viss forskningsgren till olika uppgifter. Merparten av samfunden har till exempel föreslagit experter till Publikationsforumets paneler, VSD:s styrelse eller Finlands Akademis forskningsråd. Från och med 2021 har samfunden även haft möjlighet att föreslå experter som utvärderare av rapporter av Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) (på finska). 

Precis som VSD:s verksamhetsledare Lea Ryynänen-Karjalainen och Publikationsforumets generalsekreterare Janne Pölönen tidigare har konstaterat i en debattartikel i Helsingin Sanomat (på finska): ”de vetenskapliga samfundens roll borde stärkas för att utarbeta utlåtanden samt i beredning, hörande och utvärdering när det är fråga om expertis inom motsvarande vetenskapsgren”. VSD är beredd att arbeta för att möjliggöra det.

Figur 5. Samfundet har intresse för att utveckla verksamheten inom följande delområden i framtiden. N=116

Vetenskapliga samfund som övergripande främjare av ansvarsfull forskning

Ansvarsfull forskning främjas med olika nationella linjedragningar och rekommendationer som styr verksamhetskulturen. De mest kända av dessa i samfunden är Policy för öppen tillgång till forskningspublikationer , God vetenskaplig praxis och Deklaration för öppen vetenskap och forskning som 40–50 procent av samfunden som besvarade enkäten har behandlat eller kommenterat. Å andra sidan har över 40 procent av samfunden inte behandlat ett enda dokument om ansvarsfull forskning, som i enkäten omfattade en lista med över 14 dokument. 

Fastän en del av samfunden redan nu arbetar aktivt inom flera delområden av ansvarsfull forskning har det övergripande främjandet av ansvarsfull forskning inte blivit en etablerad, central del av de vetenskapliga samfundens verksamhet. I framtiden kunde de vetenskapliga samfunden ha en mer betydande roll i synnerhet i utvecklandet av sin vetenskapsgrens branschspecifika öppna vetenskap, forskningsetik och utvärdering av forskning.

Det är viktigt att samfunden även i fortsättningen kan genomföra sina traditionella kärnuppgifter, såsom publikations- och konferensverksamhet. Största delen av samfunden som besvarade enkäten var dessutom intresserade av att främja olika delområden inom ansvarsfull forskning, men många samfund har mycket begränsade resurser för att utveckla nya verksamhetsformer. VSD:s roll är att stöda samfunden i verksamheten för ansvarsfull forskning, till exempel genom att dela information och möjliggöra samarbete mellan samfunden och intressegrupperna.

Mer information

En detaljerad rapport över forskningsresultaten har publicerats i Vetenskapliga samfundens delegations webbpublikationsserie, som fritt kan läsas och laddas ner i tjänsten Edition.fi.

Coronaviruspandemins inverkningar på de vetenskapliga samfundens verksamhet (på finska) har det skrivits om tidigare på VSD:s webbplats.

Mer information fås av undersökningens ansvariga forskare, Elina Late (elina.late(at)tsv.fi).